.
1.
En form av perceptionspsykologi, ägnad studiet av det omedvetna självbedrägeriet. Deceptionspsykologin (deception:av engelskans self-deception; ur latinets deceptor, "bedragare") behandlar missuppfattningens mekanismer: skevbildens utmålande; realitetsförvrängning; sanningsfabulerande.
Till skillnad från normal perception (latinets "förnimmelse, varseblivning") är studieobjektets varseblivning (dock utan dennes kunskap därom) ofullständig, skev eller helt felaktig. Dennes missuppfattning – deception – framstår som galen och skrattretande. Dock äger densamma kraft av sanning för den villfarne, som med iver och övertygelse tillstår sin förklaring (av exempelvis ett händelseförlopp) som den rätta.
Exempel:
A och B iakttar händelseförloppet X varefter A har en uppfattning (perception) och B, som inte till fullo förstod, eller såg händelsen, har en missuppfattning (deception). Studiet av de interna processer vari B ändock söker förklara (och därmed konstruera en osann version av) händelsen för sig själv (och i förlängningen: för andra) är en form av deceptionspsykologi.
(Se vidare under "fotbollssupportrar", "Nicolaus V" och "patafysik".)
2.
Nominell vetenskap som genom extensivt användande av floskulös terminologi söker blända och vilseleda den vårdsökande så att denne inte längre känner (igen) sig. Varvid en (pseudoeuforisk) känsla av tillfrisknande kan uppstå. Denna verbalinducerade placeboeffekt soulagerar dock patienten endast på kort sikt.
(Se vidare under "mumbo-jumbo", "blå dunster" och "bländverk".)
konst och skam
.
"På det hela taget är var och en av mina tavlor som ett äventyr,
det är det som är det intressanta med dem."
//Henri Matisse
.
För några år sedan visade jag tavlor under en månad på en restaurang i centrum. Ingen av dem blev såld och jag blev besviken. Rispade dem med palettkniven.
Efter att ha haft dom ställda att skämmas i skamvrån något år tittade jag på dom i somras. Och i ett infall av kreativ destruktivitet målade jag över dom. Risch! Rasch! Rusch! Sen kom jag av mig. Dom står ännu bara glåmigt vita och aningslösa och tittar ut från väggen i ateljén. Som spöken. Uuuuh, vad har du gjort med oss, Ooouuuhh! Du onde man. Kunde dom ha spökat för mig, om nätterna, ifall detta varit en saga. Men det är det ju inte. Det är verkligheten. Och i verkligheten händer följande: En god vän som var på vernissagen och som jag sedan dess träffat och talat med många gånger (utan att dessa tavlor kommit på tal) kommer till mig nu i höst och säger:
- Du, jag har tänkt på dom där målningarna du gjorde.
"Aaah", inleder en liten panikslagen röst inuti mig, men jag försöker le och darrar fram:
- Ja?
- Du har inte sålt dom än, va?
- Nej, mumlar jag och den lilla rösten inuti stegras till en högre ton.
- Dom skulle passa fint i mitt nya vardagsrum.
- Jahaaa, mumlar jag och i mitt inre pockar vrålet på och vill forsa fram och välla ut.
- Vad ska du ha för dom?
- GAAAAAAAH!!!
"På det hela taget är var och en av mina tavlor som ett äventyr,
det är det som är det intressanta med dem."
//Henri Matisse
.
För några år sedan visade jag tavlor under en månad på en restaurang i centrum. Ingen av dem blev såld och jag blev besviken. Rispade dem med palettkniven.
Efter att ha haft dom ställda att skämmas i skamvrån något år tittade jag på dom i somras. Och i ett infall av kreativ destruktivitet målade jag över dom. Risch! Rasch! Rusch! Sen kom jag av mig. Dom står ännu bara glåmigt vita och aningslösa och tittar ut från väggen i ateljén. Som spöken. Uuuuh, vad har du gjort med oss, Ooouuuhh! Du onde man. Kunde dom ha spökat för mig, om nätterna, ifall detta varit en saga. Men det är det ju inte. Det är verkligheten. Och i verkligheten händer följande: En god vän som var på vernissagen och som jag sedan dess träffat och talat med många gånger (utan att dessa tavlor kommit på tal) kommer till mig nu i höst och säger:
- Du, jag har tänkt på dom där målningarna du gjorde.
"Aaah", inleder en liten panikslagen röst inuti mig, men jag försöker le och darrar fram:
- Ja?
- Du har inte sålt dom än, va?
- Nej, mumlar jag och den lilla rösten inuti stegras till en högre ton.
- Dom skulle passa fint i mitt nya vardagsrum.
- Jahaaa, mumlar jag och i mitt inre pockar vrålet på och vill forsa fram och välla ut.
- Vad ska du ha för dom?
- GAAAAAAAH!!!
ett recept:
.
I en repetitiv process förenklar jag teckningar tills de är så förfinade att jag försiktigt med fingrarna kan lyfta ut dom ur pappret för att därefter steka dom med finhackad lök.
I en repetitiv process förenklar jag teckningar tills de är så förfinade att jag försiktigt med fingrarna kan lyfta ut dom ur pappret för att därefter steka dom med finhackad lök.
klärignorans
.
klärignorans (clairignorance)
Att inte vilja se det ljusa (man trots allt kan se) i tillvaron. Att önska (lura) sig ner i ett sämre humör; att medvetet välja att nivåsänka sin psykologiska status.
klärignorans (clairignorance)
Att inte vilja se det ljusa (man trots allt kan se) i tillvaron. Att önska (lura) sig ner i ett sämre humör; att medvetet välja att nivåsänka sin psykologiska status.
om att teckna apor
..
Att teckna apor är inte lätt.
.
Tvärtom, min käre Watson:.
Att teckna apor är bland det svåraste som finns.
.Dels är apor som människor...
.
Nej, vad fan, inte som människor, apor är apor
.Apor är som karikatyrer av människor.
.Och att karikera är en svår konst: du måste se det personliga i någons apparation för att kunna karikera denna. Du måste alltså när du tecknar apor se också den karikerade människan i apan.
.
Ett porträtt blir en ofrivillig karikatyr då du inte sett.
.
Gör du en karikatyr av en karikatyr har du tappat tråden.
.
Jag krånglar till det.
.
Låt mig säga så här:
.
Det är svårt att teckna apor.
.
Så infantilt och banalt, hur jag än uttrycker mig känns det otillräckligt, mina ord saknar den stuns och akribi jag trodde mig förmögen att erbjuda, ååå, nu ångrar jag mig, generar mig för rubrikens självsäkra implikation av att "nu skall jag minsann berätta ett och annat braskande och vederhäftigt om att teckna apor och med mina briljanta iakttagelser vederlägga vad skum villfarelse och rudimentär föreställning du haft om den allmänintressanta konsten att teckna apor"..Tro mig. Tro mig för fan!
.
Det är svårt att teckna apor.
.
Det andra jag tänkte på som gör att det är svårt att teckna apor är de välkända – arketypiska – tecknade aporna.
.
Dessa globala varumärken till tecknade apor dyker upp som fixeringsbilder på näthinnan, som exempelvis Nicke Nyfiken och den där symbolapan på väskor och t-shirts (du vet).
.Men så långt vill inte jag gå i abstraktion av min egen apa...
.
...min inre apa....
Och du måste förhålla dig till Disneyfabrikens fabeldjur.
....jag drömmer om en plastisk apa med möjligheter att uttrycka mycket i sin mimik..
Ingrid Vang Nymans apa är fin. Men den är mer av en krumelur än en människa. Apor är ganska fula. Schimpanser skall det vara. Jag vill ha en apa som man identifierar sig med: ingen kan väl identifiera sig med herr Nilsson?
.Om så är fallet: psycho!
.
Jag har nu tecknat schimpanser en tid. Det är som sagt svårt. Men jag behöver en apa till en serie texter vilka jag skrivit om att vara... eh... apa.
.Allegoriskt, naturligtvis!
.
Tack, Aisopos.
.
En rolig sak med mina seriefigurer är att vissa känns helt naturliga.
.Vad dillar jag om?
.
Att teckna alltså. Det är ju inte som att jag tänker att dom sitter här bredvid mig.
.
Nu känner jag: tvivel inför denna text.
Att teckna apor är inte lätt.
.
Tvärtom, min käre Watson:.
Att teckna apor är bland det svåraste som finns.
.Dels är apor som människor...
.
Nej, vad fan, inte som människor, apor är apor
.Apor är som karikatyrer av människor.
.Och att karikera är en svår konst: du måste se det personliga i någons apparation för att kunna karikera denna. Du måste alltså när du tecknar apor se också den karikerade människan i apan.
.
Ett porträtt blir en ofrivillig karikatyr då du inte sett.
.
Gör du en karikatyr av en karikatyr har du tappat tråden.
.
Jag krånglar till det.
.
Låt mig säga så här:
.
Det är svårt att teckna apor.
.
Så infantilt och banalt, hur jag än uttrycker mig känns det otillräckligt, mina ord saknar den stuns och akribi jag trodde mig förmögen att erbjuda, ååå, nu ångrar jag mig, generar mig för rubrikens självsäkra implikation av att "nu skall jag minsann berätta ett och annat braskande och vederhäftigt om att teckna apor och med mina briljanta iakttagelser vederlägga vad skum villfarelse och rudimentär föreställning du haft om den allmänintressanta konsten att teckna apor"..Tro mig. Tro mig för fan!
.
Det är svårt att teckna apor.
.
Det andra jag tänkte på som gör att det är svårt att teckna apor är de välkända – arketypiska – tecknade aporna.
.
Dessa globala varumärken till tecknade apor dyker upp som fixeringsbilder på näthinnan, som exempelvis Nicke Nyfiken och den där symbolapan på väskor och t-shirts (du vet).
.Men så långt vill inte jag gå i abstraktion av min egen apa...
.
...min inre apa....
Och du måste förhålla dig till Disneyfabrikens fabeldjur.
....jag drömmer om en plastisk apa med möjligheter att uttrycka mycket i sin mimik..
Ingrid Vang Nymans apa är fin. Men den är mer av en krumelur än en människa. Apor är ganska fula. Schimpanser skall det vara. Jag vill ha en apa som man identifierar sig med: ingen kan väl identifiera sig med herr Nilsson?
.Om så är fallet: psycho!
.
Jag har nu tecknat schimpanser en tid. Det är som sagt svårt. Men jag behöver en apa till en serie texter vilka jag skrivit om att vara... eh... apa.
.Allegoriskt, naturligtvis!
.
Tack, Aisopos.
.
En rolig sak med mina seriefigurer är att vissa känns helt naturliga.
.Vad dillar jag om?
.
Att teckna alltså. Det är ju inte som att jag tänker att dom sitter här bredvid mig.
.
Nu känner jag: tvivel inför denna text.
på lek
.
We are no longer the knights who say "neeh!"...
.
***.
En stor fest firades vart åttonde år i Delfi. En präst som titulerades konung satt då på en tron och delade ut kornmjöl och ärtor till alla människor, och därpå förde man fram en docka som kungen slog i ansiktet med sin sandal. När detta var gjort fördes dockan av hysteriska kvinnliga festdeltagare till en bergsklyfta där den hängdes och därpå begravdes. Dockan kallades Charilla. På Plutarchos’ tid visste ingen riktigt vad seden egentligen gick ut på.
(ur Alf Henriksons Antikens historier)
.
Men våra egna ritualer. Vad går de ut på?
.
Som att ta in ett träd, pynta det med kulor, stjärnor, änglar, godis, glitter... och lägga dit presenter vid foten.
.
Såg kring julhelgen till salu det för mig nya godiset "juleskum".
En blekröd seg sockrad massa av gelatin från klövdjur.
En rituell offergåva till barn och gottegrisar.
.
Och dans kring det domesticerade trädet.
"Dans kring granen"
man hör ju att det är något lurt med det.
.
Men vad?
.
Och vad betyder exempelvis: "stjärnstopp" eller "filipin!".
Jag vet vad det innebär. Men vad betyder det. Vad menas.
.
Jag tänker på lekar. Vad som döljs i dem.
Där finns berättelser och allegorier vi inte tänker på.
.
Ringdans som en narrspeglad dödsdans: tji fick döden (idag)!
.
Kull, du har’n!
Har vad? Pesten? Värnplikt? Könsmognad? Det?
.
Eller varianterna:
Kull du är! eller Kull du e han! (uttalat som i "Han Solo".)
Vem är det då du är, om inte döden.
Som jagar fatt på dig och tar dig.
.
Kull, du är hin.
Fornsvenskans hin betyder "den", "den där", "den andre"
som det används i hin håle och hin onde
och som substantiv betyder hin "djävulen".
Men vad är det för vits med en sådan derogativ lek?
.
Och "kull"... vad är det för ord?
.
Är det förvanskad latin? Är det barnens tolkning av ordet collido: "stöter, slår, trycker" eller collidere: "slå samman".
Eller kanske ett förvanskat colaphus: "knytnävsslag i ansiktet"
(till skillnad från alapa som är "en örfil").
.
Men en lek med latinska glosor... kan det verkligen var det?.
.
Hokus pokus filiokus!
.
Den katolska nattvardens hoc est corpus (meum o.s.v.) = detta är (min o.s.v.) lekamen, samt filioque = och sonen, förvanskas av i latinet okunniga medeltidsmänniskor och blir till en ramsa.
.
Tillbaka till kull:
.
Slå omkull, ikull, kullkasta...
.
Som att slaget i leken och ordet kull är en plötslig ojämnhet eller förändring; som en höjd, ett hinder, i ett annars platt landskap. Som man faller omkull på. Och... nej.
.
I Fredmans andra epistel sjunger Bellman att "nymfen kullrar" vilket betyder att hon rullar sig; vältrar sig. Vilket ju låter trevligt, men, nej, det är dessvärre ovidkommande.
.
Jag tror att leken är äldre än medeltida. Att kull är som en besvärjelse och uttrycker något specifikt ur vuxenvärldens mysterier, som barnen vill leka, vill öva sig i.
.
Det är något som de inte har, men genom slaget "kull" får.
.
Kull, du har den. Nu är du den som ha(r)n.
.
Det är något de sedan omedelbart vill bli av med. De känner sig (ännu) inte mogna detta de genom "kull" har fått eller blivit.
.
Vad kan det vara.
.
Kan svaret finnas i kullerbytta, som är franska: culbute och betyder "gå överstyr" (där prefixet cul betyder ...hm... "bakdel").
.
Är leken en allegori över att man i ett slag blivit "vuxen".
.
Könsmogen. Kåt. Gravid. Gift. Eller?
.
Kanske kan kull vara samma ord som det (nu) engelska ordet kill vilket före 1300-talet inte hade betydelsen "to deprive of life" men betydelsen "to strike, hit, beat, knock"... just som i leken kull.
.
Om så, är det roligt, men berättar ju bara att ordet kill är ordet kull. Allegorin uteblir.
.
Med idéerna från kullerbyttan kanske det kan vara fornisländskans kolla, som betyder "kvinna", och uttalat på dalmål, kulla, åsyftas en "ogift kvinna". Är det barns upptäckt att några av lekkamraterna är kvinnor mer än flickor.
.
Kulla du är (en) hon!
.
Och så jagar dom varandra. Leker och kullar (med) varandra.
.
Inte vet jag. Jag återkommer i frågan.
.
***
.
En annan lek: Varför slipper man i bro bro breja inte fram förrän man sagt sin kärestas namn? Är det en lösen, som "All makt åt Tengil vår befriare".
.
Det är inte bara på skämt som jag drar till med Astrid Lindgren. För striden i Bröderna Lejonhjärta står mellan dem med (hedniska) fornnordiska namn (Tengil, Pjuke, Katla) och dem med kristna namn som Jonathan ("guds gåva"), Mattias (som också betyder "guds gåva"), Sofia ("vishet", som visserligen inte är ett direkt kristet signum, men ändå, det är ju så heligt att man vill spy), Karl (som väl är kunganamnet framför andra) och Lejonhjärta: efter kung Rikard I av England, känd för sitt deltagande i det tredje korståget (1190).
.
De "kristnas" djur har namn ur fornnordisk mytologi: Fjalar, Grim.
.
Tengil är antagligen ett derivat ur fornnordiska namn som Stenkil, Torgils, Torkel. Katla är den kända vulkanen på Island. Puke betyder "ond ande". Till de illasinnade hör också soldaterna Veder (som i vederdeloman: "motståndare"), Kader (betecknar fast anställd militär personal) och Pärk (som väl är Perkele: "den onde" i finsk mytologi).
.
Är bro bro breja en barnlek från den tid då vuxna kunde dömas för fel svar på frågan i sången: vad heter han? Heter han Vite Krist. Eller heter han Oden.
.
***
.
We are now the knights who say
"eki-eki-eki-eki-pa-tang...rumm...poing... hmm..."
We are no longer the knights who say "neeh!"...
.
***.
En stor fest firades vart åttonde år i Delfi. En präst som titulerades konung satt då på en tron och delade ut kornmjöl och ärtor till alla människor, och därpå förde man fram en docka som kungen slog i ansiktet med sin sandal. När detta var gjort fördes dockan av hysteriska kvinnliga festdeltagare till en bergsklyfta där den hängdes och därpå begravdes. Dockan kallades Charilla. På Plutarchos’ tid visste ingen riktigt vad seden egentligen gick ut på.
(ur Alf Henriksons Antikens historier)
.
Men våra egna ritualer. Vad går de ut på?
.
Som att ta in ett träd, pynta det med kulor, stjärnor, änglar, godis, glitter... och lägga dit presenter vid foten.
.
Såg kring julhelgen till salu det för mig nya godiset "juleskum".
En blekröd seg sockrad massa av gelatin från klövdjur.
En rituell offergåva till barn och gottegrisar.
.
Och dans kring det domesticerade trädet.
"Dans kring granen"
man hör ju att det är något lurt med det.
.
Men vad?
.
Och vad betyder exempelvis: "stjärnstopp" eller "filipin!".
Jag vet vad det innebär. Men vad betyder det. Vad menas.
.
Jag tänker på lekar. Vad som döljs i dem.
Där finns berättelser och allegorier vi inte tänker på.
.
Ringdans som en narrspeglad dödsdans: tji fick döden (idag)!
.
Kull, du har’n!
Har vad? Pesten? Värnplikt? Könsmognad? Det?
.
Eller varianterna:
Kull du är! eller Kull du e han! (uttalat som i "Han Solo".)
Vem är det då du är, om inte döden.
Som jagar fatt på dig och tar dig.
.
Kull, du är hin.
Fornsvenskans hin betyder "den", "den där", "den andre"
som det används i hin håle och hin onde
och som substantiv betyder hin "djävulen".
Men vad är det för vits med en sådan derogativ lek?
.
Och "kull"... vad är det för ord?
.
Är det förvanskad latin? Är det barnens tolkning av ordet collido: "stöter, slår, trycker" eller collidere: "slå samman".
Eller kanske ett förvanskat colaphus: "knytnävsslag i ansiktet"
(till skillnad från alapa som är "en örfil").
.
Men en lek med latinska glosor... kan det verkligen var det?.
.
Hokus pokus filiokus!
.
Den katolska nattvardens hoc est corpus (meum o.s.v.) = detta är (min o.s.v.) lekamen, samt filioque = och sonen, förvanskas av i latinet okunniga medeltidsmänniskor och blir till en ramsa.
.
Tillbaka till kull:
.
Slå omkull, ikull, kullkasta...
.
Som att slaget i leken och ordet kull är en plötslig ojämnhet eller förändring; som en höjd, ett hinder, i ett annars platt landskap. Som man faller omkull på. Och... nej.
.
I Fredmans andra epistel sjunger Bellman att "nymfen kullrar" vilket betyder att hon rullar sig; vältrar sig. Vilket ju låter trevligt, men, nej, det är dessvärre ovidkommande.
.
Jag tror att leken är äldre än medeltida. Att kull är som en besvärjelse och uttrycker något specifikt ur vuxenvärldens mysterier, som barnen vill leka, vill öva sig i.
.
Det är något som de inte har, men genom slaget "kull" får.
.
Kull, du har den. Nu är du den som ha(r)n.
.
Det är något de sedan omedelbart vill bli av med. De känner sig (ännu) inte mogna detta de genom "kull" har fått eller blivit.
.
Vad kan det vara.
.
Kan svaret finnas i kullerbytta, som är franska: culbute och betyder "gå överstyr" (där prefixet cul betyder ...hm... "bakdel").
.
Är leken en allegori över att man i ett slag blivit "vuxen".
.
Könsmogen. Kåt. Gravid. Gift. Eller?
.
Kanske kan kull vara samma ord som det (nu) engelska ordet kill vilket före 1300-talet inte hade betydelsen "to deprive of life" men betydelsen "to strike, hit, beat, knock"... just som i leken kull.
.
Om så, är det roligt, men berättar ju bara att ordet kill är ordet kull. Allegorin uteblir.
.
Med idéerna från kullerbyttan kanske det kan vara fornisländskans kolla, som betyder "kvinna", och uttalat på dalmål, kulla, åsyftas en "ogift kvinna". Är det barns upptäckt att några av lekkamraterna är kvinnor mer än flickor.
.
Kulla du är (en) hon!
.
Och så jagar dom varandra. Leker och kullar (med) varandra.
.
Inte vet jag. Jag återkommer i frågan.
.
***
.
En annan lek: Varför slipper man i bro bro breja inte fram förrän man sagt sin kärestas namn? Är det en lösen, som "All makt åt Tengil vår befriare".
.
Det är inte bara på skämt som jag drar till med Astrid Lindgren. För striden i Bröderna Lejonhjärta står mellan dem med (hedniska) fornnordiska namn (Tengil, Pjuke, Katla) och dem med kristna namn som Jonathan ("guds gåva"), Mattias (som också betyder "guds gåva"), Sofia ("vishet", som visserligen inte är ett direkt kristet signum, men ändå, det är ju så heligt att man vill spy), Karl (som väl är kunganamnet framför andra) och Lejonhjärta: efter kung Rikard I av England, känd för sitt deltagande i det tredje korståget (1190).
.
De "kristnas" djur har namn ur fornnordisk mytologi: Fjalar, Grim.
.
Tengil är antagligen ett derivat ur fornnordiska namn som Stenkil, Torgils, Torkel. Katla är den kända vulkanen på Island. Puke betyder "ond ande". Till de illasinnade hör också soldaterna Veder (som i vederdeloman: "motståndare"), Kader (betecknar fast anställd militär personal) och Pärk (som väl är Perkele: "den onde" i finsk mytologi).
.
Är bro bro breja en barnlek från den tid då vuxna kunde dömas för fel svar på frågan i sången: vad heter han? Heter han Vite Krist. Eller heter han Oden.
.
***
.
We are now the knights who say
"eki-eki-eki-eki-pa-tang...rumm...poing... hmm..."
om fult
.
Fornsvenskans fúl betyder: stinkande, skändlig.
Tyskans faul betyder: murken, lat, trög.
Fuls engelska släkting foul bjuder i en Engelsk-Svensk Ordbok på följande:
adjektiv
1. vidrig, motbjudande (smell lukt), äcklig (taste smak); illaluktande, stinkande
2. (om mat e.d.) skämd, rutten
3. smutsig; oren, förorenad (air luft); ~ linen smutskläder
4. skamlig, gemen; oanständig, snuskig, vulgär; ~ deed skamligt dåd; ~ language oanständigt språk
5. ojust, regelvidrig, otillåten, förbjuden, ogiltig; resort to ~ means ta till ojusta medel; ~ play ojust (falskt, ohederligt) spel; the police suspected ~ play polisen misstänkte våldsam (onaturlig) död
6. ful, dålig, ruskig, regnig (weather väder); have a ~ temper ha ett dåligt (hemskt) humör; ~ wind motvind
7. [till]täppt, igentäppt (drain avlopp); (om fartygsbotten) beväxt
8. tilltrasslad; fall (run) ~ of a) komma (råka) i konflikt med (the law rättvisan), b) kollidera med
9. vard. dålig, ointressant (book bok)
substantiv
1. ojust spel, fel, regelbrott, ruff; (i boxning) foul
2. trassel (av metrev e.d.); påsegling, kollision
3. through fair and ~ i vått och torrt
verb
1. smutsa[s] ner, bli smutsig, förorena[s]
2. trassla[s] till, trassla sig; fastna i
3. vanhedra, fläcka
4. täppa[s] till (igen); (om sjögräs o.d.) växa fast (på fartygsbotten)
5. sport. spela ojust, ruffa; överträda (regler)
6. segla på, kollidera med
7. vard. ~ up a) sabba, förstöra, b) smutsa (skita) ner, c) täppa[s] till (igen), trassla[s] till
.
skönt
.
Skönt är en lärobok i estetik av Gunnar Berefelt. I sin undervisning i konstvetenskap och perception berättade Berefelt att han också ville skriva en bok med titeln Fult. Då skrattade auditoriet. 1998 förekom honom Tom Sandqvist med boken Det fula. En viktig källa för Sandqvist har varit Mark Cousins två artiklar "The Ugly" (båda alltså med samma titel). De följande styckena om fult är i mycket ett destillat av dessa källor. (Sen jag skrev detta har också Umberto Eco sammanställt en bok om fult.)
.
Att höra hur något hörs,
smaka hur något smakar,
känna hur något känns...
.
detta är estetik.
.
Grekiskans aisthesis: "förnimmelse"
.
Estetiskt beaktande är informationsbearbetning som berikar erfarenheten i det att man uppmärksammar fler egenskaper än de som krävs för att identifiera och använda objektet. Denna sorts förnimmelse är biologiskt nödvändig och att erfara mera är enligt Berefelt vad estetik handlar om. Att erfara mindre är fult, ont och dåligt. Att kalla något fult är att röja en besvikelse. Något har på alla väsentliga punkter svikit ens förväntningar.
.
Cousins artiklar vill att fult och skönt hör hemma i två olika register: estetiken behandlar upplevelsen av det sköna och då skönt inte är motsatsen till fult hör upplevelsen av det fula inte hemma i estetiken.
.
Fult och skönt finns i relationen mellan objektet och subjektet (inte i objektet självt). Det är subjektet som definierar det fula, inte det fula själv.
.
Kontexten gör objektet fult: det är på fel plats.
.
"Om det sköna objektet är passivt och mer eller mindre självtillräckligt, vilande i sitt eget väsen, är det fula objektet tvärtom aktivt och till och med aggressivt. Det fula objektet uppför sig som ett subjekt med egen vilja att hota oss." (Sandqvist, s 63.)
.
en ful
.
Under antiken var skönheten pyramidal med det enda/sanna/sköna/goda i toppspetsen och det fula någonstans i den mörka oformliga kaotiska botten. Det fula uppfattades negera det sköna och därmed även det sanna och eviga vilket gjorde fult till ont, dåligt, lågt, uselt, sedligt fördärvligt, omoraliskt, syndigt.
.
Klassisk skönhet krävde uppfyllandet av proportionernas perfektion i geometrisk helhet och klarhet. De ting som var ofullbordade eller skadade var fula. Fult var tillfälligt, ovisst, eventuellt, individuellt, felaktigt. Fult var avsaknad eller berövandet av vad som (borde ha) eftersträvats. Fult var ett misstag.
.
en annan ful
.
Under karolingisk tid uppfattades den materiella mångfaldens alla tillfälligheter vara uttryck för den gudomliga enheten. Då denna uppenbarades i form av tolkningsbara symboler och tecken innebar det att även fulheten var en del av den yttersta skönheten. Allt ingick som delar i ett teckensystem. Det förelåg ingen klar distinktion, ingen dikotomi, mellan det vackra och det fula.
.
en tredje ful
.
"Även om det sublima inte automatiskt är något fult och även om det fula inte behöver vara sublimt, finns här intressanta beröringspunkter, som hänger samman med upplevelsen av fara och skräck inför det som förefaller sakna gräns och proportioner." (Sandqvist, s 109.)
.
Allt som är skräckinjagande och fasansfullt är sublimt. Det är känslan av att undgå detta hot, att undgå själva döden, som är det sublimas effekt.
.
"Med andra ord: om denna gräns överskrids och subjektet går för långt eller objektet kommer för nära, kollapsar det sublima, jagets egen säkerhet. /---/ Vi har också sagt att det fula objektet kommer för nära. Det fula objektet insisterar på att överskrida denna gräns – och gör det. Det är alltså det fula som försätter jaget omedelbar fara, inte det sublima. Det sublima opererar i samma register som det sköna, medan det fula hävdar sin egen fasansfulla existens som ett direkt hot mot jagets identitet." (Sandqvist, s 116–117.)
.
är fult skönt?
.
Skönt leder etymologiskt via gotländskan (skauns)
över medeltidstyskan (schône)
till den germanska roten skau-n: skåda; synlig, iögonenfallande.
.
Det påminner om hur fult fungerar.
.
Exempelvis en smutsig eller trasig kopp
är synlig och iögonenfallande.
.
är fult fint?
.
Fin återfinns i fornsvenskan, liksom i många andra europeiska språk (fin, fine, fino, feine) och härleds ytterst till latinets finus: "slut", betecknande det som är fulländat. Eftersom fult är aktivt och framkallar hat och aggressioner blir det aldrig fint.
.
är fult vackert?
.
Det fornsvenska vak(k)er har med vakenhet att göra, vilket klargör ett uttryck som "ta det vackert". Det tyska wacker översätts duktig, tapper. Från 1585 finns ett omdöme rörande Gustav Vasa att han hade "wackra händer". Ordet förklaras etymologiskt med "vakande, vaksam, vaken, rask, ivrig".
.
Vacker är alltså en aktiv egenskap av typen "vara redo".
Att vara öppen för intryck.
Att vara vacker.
.
sammanfattning
.
Estetik betyder förnimmelse och att förnimma mycket är skönt.
.
Att uppfatta något som fult är att erfara mindre än vad man förväntat sig. Exempelvis kan fula hus förolämpa och göra folk aggressiva. På det sättet fungerar fult som konst.
.
facit
.
Är fult skönt?
Ja, fult är skönt (i betydelsen iögonenfallande).
.
Är fult fint?
Nej, eftersom fult är aktivt
(och framkallar hat och aggressioner)
blir det aldrig fint (avslutat).
.
Är fult vackert?
Nej. Men vacker kan uppfattas som en egenskap av typen
"vara öppen för intryck" där det fula gör dig vacker
(vaken, reflekterande).
Fornsvenskans fúl betyder: stinkande, skändlig.
Tyskans faul betyder: murken, lat, trög.
Fuls engelska släkting foul bjuder i en Engelsk-Svensk Ordbok på följande:
adjektiv
1. vidrig, motbjudande (smell lukt), äcklig (taste smak); illaluktande, stinkande
2. (om mat e.d.) skämd, rutten
3. smutsig; oren, förorenad (air luft); ~ linen smutskläder
4. skamlig, gemen; oanständig, snuskig, vulgär; ~ deed skamligt dåd; ~ language oanständigt språk
5. ojust, regelvidrig, otillåten, förbjuden, ogiltig; resort to ~ means ta till ojusta medel; ~ play ojust (falskt, ohederligt) spel; the police suspected ~ play polisen misstänkte våldsam (onaturlig) död
6. ful, dålig, ruskig, regnig (weather väder); have a ~ temper ha ett dåligt (hemskt) humör; ~ wind motvind
7. [till]täppt, igentäppt (drain avlopp); (om fartygsbotten) beväxt
8. tilltrasslad; fall (run) ~ of a) komma (råka) i konflikt med (the law rättvisan), b) kollidera med
9. vard. dålig, ointressant (book bok)
substantiv
1. ojust spel, fel, regelbrott, ruff; (i boxning) foul
2. trassel (av metrev e.d.); påsegling, kollision
3. through fair and ~ i vått och torrt
verb
1. smutsa[s] ner, bli smutsig, förorena[s]
2. trassla[s] till, trassla sig; fastna i
3. vanhedra, fläcka
4. täppa[s] till (igen); (om sjögräs o.d.) växa fast (på fartygsbotten)
5. sport. spela ojust, ruffa; överträda (regler)
6. segla på, kollidera med
7. vard. ~ up a) sabba, förstöra, b) smutsa (skita) ner, c) täppa[s] till (igen), trassla[s] till
.
skönt
.
Skönt är en lärobok i estetik av Gunnar Berefelt. I sin undervisning i konstvetenskap och perception berättade Berefelt att han också ville skriva en bok med titeln Fult. Då skrattade auditoriet. 1998 förekom honom Tom Sandqvist med boken Det fula. En viktig källa för Sandqvist har varit Mark Cousins två artiklar "The Ugly" (båda alltså med samma titel). De följande styckena om fult är i mycket ett destillat av dessa källor. (Sen jag skrev detta har också Umberto Eco sammanställt en bok om fult.)
.
Att höra hur något hörs,
smaka hur något smakar,
känna hur något känns...
.
detta är estetik.
.
Grekiskans aisthesis: "förnimmelse"
.
Estetiskt beaktande är informationsbearbetning som berikar erfarenheten i det att man uppmärksammar fler egenskaper än de som krävs för att identifiera och använda objektet. Denna sorts förnimmelse är biologiskt nödvändig och att erfara mera är enligt Berefelt vad estetik handlar om. Att erfara mindre är fult, ont och dåligt. Att kalla något fult är att röja en besvikelse. Något har på alla väsentliga punkter svikit ens förväntningar.
.
Cousins artiklar vill att fult och skönt hör hemma i två olika register: estetiken behandlar upplevelsen av det sköna och då skönt inte är motsatsen till fult hör upplevelsen av det fula inte hemma i estetiken.
.
Fult och skönt finns i relationen mellan objektet och subjektet (inte i objektet självt). Det är subjektet som definierar det fula, inte det fula själv.
.
Kontexten gör objektet fult: det är på fel plats.
.
"Om det sköna objektet är passivt och mer eller mindre självtillräckligt, vilande i sitt eget väsen, är det fula objektet tvärtom aktivt och till och med aggressivt. Det fula objektet uppför sig som ett subjekt med egen vilja att hota oss." (Sandqvist, s 63.)
.
en ful
.
Under antiken var skönheten pyramidal med det enda/sanna/sköna/goda i toppspetsen och det fula någonstans i den mörka oformliga kaotiska botten. Det fula uppfattades negera det sköna och därmed även det sanna och eviga vilket gjorde fult till ont, dåligt, lågt, uselt, sedligt fördärvligt, omoraliskt, syndigt.
.
Klassisk skönhet krävde uppfyllandet av proportionernas perfektion i geometrisk helhet och klarhet. De ting som var ofullbordade eller skadade var fula. Fult var tillfälligt, ovisst, eventuellt, individuellt, felaktigt. Fult var avsaknad eller berövandet av vad som (borde ha) eftersträvats. Fult var ett misstag.
.
en annan ful
.
Under karolingisk tid uppfattades den materiella mångfaldens alla tillfälligheter vara uttryck för den gudomliga enheten. Då denna uppenbarades i form av tolkningsbara symboler och tecken innebar det att även fulheten var en del av den yttersta skönheten. Allt ingick som delar i ett teckensystem. Det förelåg ingen klar distinktion, ingen dikotomi, mellan det vackra och det fula.
.
en tredje ful
.
"Även om det sublima inte automatiskt är något fult och även om det fula inte behöver vara sublimt, finns här intressanta beröringspunkter, som hänger samman med upplevelsen av fara och skräck inför det som förefaller sakna gräns och proportioner." (Sandqvist, s 109.)
.
Allt som är skräckinjagande och fasansfullt är sublimt. Det är känslan av att undgå detta hot, att undgå själva döden, som är det sublimas effekt.
.
"Med andra ord: om denna gräns överskrids och subjektet går för långt eller objektet kommer för nära, kollapsar det sublima, jagets egen säkerhet. /---/ Vi har också sagt att det fula objektet kommer för nära. Det fula objektet insisterar på att överskrida denna gräns – och gör det. Det är alltså det fula som försätter jaget omedelbar fara, inte det sublima. Det sublima opererar i samma register som det sköna, medan det fula hävdar sin egen fasansfulla existens som ett direkt hot mot jagets identitet." (Sandqvist, s 116–117.)
.
är fult skönt?
.
Skönt leder etymologiskt via gotländskan (skauns)
över medeltidstyskan (schône)
till den germanska roten skau-n: skåda; synlig, iögonenfallande.
.
Det påminner om hur fult fungerar.
.
Exempelvis en smutsig eller trasig kopp
är synlig och iögonenfallande.
.
är fult fint?
.
Fin återfinns i fornsvenskan, liksom i många andra europeiska språk (fin, fine, fino, feine) och härleds ytterst till latinets finus: "slut", betecknande det som är fulländat. Eftersom fult är aktivt och framkallar hat och aggressioner blir det aldrig fint.
.
är fult vackert?
.
Det fornsvenska vak(k)er har med vakenhet att göra, vilket klargör ett uttryck som "ta det vackert". Det tyska wacker översätts duktig, tapper. Från 1585 finns ett omdöme rörande Gustav Vasa att han hade "wackra händer". Ordet förklaras etymologiskt med "vakande, vaksam, vaken, rask, ivrig".
.
Vacker är alltså en aktiv egenskap av typen "vara redo".
Att vara öppen för intryck.
Att vara vacker.
.
sammanfattning
.
Estetik betyder förnimmelse och att förnimma mycket är skönt.
.
Att uppfatta något som fult är att erfara mindre än vad man förväntat sig. Exempelvis kan fula hus förolämpa och göra folk aggressiva. På det sättet fungerar fult som konst.
.
facit
.
Är fult skönt?
Ja, fult är skönt (i betydelsen iögonenfallande).
.
Är fult fint?
Nej, eftersom fult är aktivt
(och framkallar hat och aggressioner)
blir det aldrig fint (avslutat).
.
Är fult vackert?
Nej. Men vacker kan uppfattas som en egenskap av typen
"vara öppen för intryck" där det fula gör dig vacker
(vaken, reflekterande).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)