.
Sebastiano Serlio (som levde i Italien och Frankrike på Gustav Vasas tid) skrev en bok med titeln Tutte l’opere d’architettura i vilket ett kapitel handlar om "soluppgångar och solnedgångar, gudar och människor, sång och dans" och där kan man läsa:
Ibland ser man män och barn i främmande djurdräkter leka, hoppa och springa, till åskådarnas förtjusta förundran. Alla dessa inslag är så tillfredställande för ögat och själen att inget annat som människan med sin konstfärdighet åstadkommit kan se vackrare ut.
Så att.
Nu vet du det.