I salarna mot parken och Odengatan står denne lille fontänman. Vrider man på honom kommer vatten ur en tapp under hans nakna fötter och rinner ned i en miniatyrbassäng av svart sten. Skulpturen föreställer Cyrano de Bergerac som med fyra armar krampaktigt håller fast sin panasch: det sista som återstår honom också här på stadsbiblioteket.
De fyra armarna är en allegori för hans överlägsenhet i fäktning.
Nu tänker du kanske att han saknar sin stora näsa.
Men!
I teknologens idévärld är ju hela den lilla skulpturen...
en kran.
Till stadsbibliotekets entrédörrar fanns en gång ett par skulpterade handtag formade som en naken man och en naken kvinna. (Dom är borta nu. Efter att ha flyttats till en sidoentré har de blivit stulna och ersatta av kopior så ofta att det inte längre är lönt att montera dem.) Dessa handtag föreställde Adam och Eva. Dom var helt nakna - inga fikonlöv - och gjutna i mässing:
Adam och Eva i bara mässingen.